Blogg

Drogliberalernas låga nivå

Jag har i några inlägg tidigare skrivit om hur drogdebatten/debattklimatet inom drogområdet ser ut. Den har länge präglats av liberaliseringssidans hets/smutskastning, förmodligen i avsaknad av riktiga argument alternativt personer som klarar av att föra en debatt om sakfrågorna.

Nu finns det anledning att kommentera debattklimatet igen.

Fortsätt läsa ”Drogliberalernas låga nivå”

Lite om drogdebatten (igen) och lite om en fördel med att inte avkriminalisera droger

Jag har lite svårt att släppa drogområdet, och att inte fundera på saker inom det… Trots att jag förmodligen borde. Men då och då reagerar jag på lite olika saker som dyker upp i drogområdets debatt. Över huvud taget tycker jag det nästan är mer intressant att fundera över debatten än sakfrågorna… Och det är en debatt som jag av olika skäl tycker är rätt trist. Jag har tidigare skrivit en del om det, och jag har den senaste tiden kommit att fundera en hel del igen som jag inte kan låta bli att delge här… 🙂

En övergripande sak som jag reagerar på är att jag ofta tycker att det saknas såväl helikopterperspektiv, en förmåga till helhetssyn i debatten i stort och även från en del enskilda debattörer, såväl som allt för ofta avsaknad av djupare kunskap. En debatt om ett så viktigt och svårt område som hur vi ska få ett samhälle med så lite skador på enskilda och samhälle som möjlighet kräver både och. Därmed inte sagt att jag har dessa förmågor, det är mer allmänt funderande jag syftar på.

Det blir allt för ofta att debatten förs i svepande ordalag, som att ”vi måste gå från fokus på straff till fokus på hälsa”, vilket så klart låter bra och samtidigt innehåller en mer eller mindre uttalad kritik mot vår situation idag. Det senare har jag skrivit om tidigare i bloggen, att min uppfattning är att den beskrivningen inte stämmer och till och med att det är oärlig retorik.

På samma sätt är det kring en av de vanligaste ingångarna, och ”bidragen” i debatten (inte minst på Twitter, detta för debatten olyckliga forum) – ”Se på våra höga dödssiffror, vi måste ändra narkotikapolitik”.  Den svepande formuleringen är det märkligt att så många kommer undan med, inte minst när en hel del av eventuella påföljande argument handlar om socialpolitik mer än narkotikapolitik…

Fortsätt läsa ”Lite om drogdebatten (igen) och lite om en fördel med att inte avkriminalisera droger”

Hallonlandet

hallonland
Foto (beskuret): Jametlene Reskp på Unsplash

I veckorna som gått har jag hållit på med att flytta över mina CD-skivor till datorn så jag kan kasta skivorna som bara tar plats och aldrig spelas. Bland musikskivorna fanns det en skiva som inte är musik utan en CD som jag fått från Sveriges Radio. Den innehåller en dokumentär på 1 timme som P1 gjorde med mig 1989-1990 och som sändes första gången våren 1990.

Programmet heter ”Morfar är större än döden” och beskrevs så här i tidningarna med hjälp av P1:s pressbild med mobiltelefon, kalender, miniräknare och så en nalle.

Fortsätt läsa ”Hallonlandet”

Vinklade narkotikaprogram i SVT

SVT Edit har förra veckan publicerat två program som berör drogfrågan. Det första, och största i betydelsen längd på programmet, heter Cannabusiness och presenteras så här av SVT:

svteditcb.jpg
Foto: Faksimil från twitter

SVT skriver att ”Medan avkriminaliserings- och legaliseringsvågor sköljer över stora delar av världen verkar cannabis svårt att ens tala om i Sverige. Edit åker till Kalifornien för att se hur en helt ny miljardindustri tar form.”. Nog är det ”svårt” att tala om drogfrågor, de är komplexa och kräver både kunskap och varsamhet om det ska bli bra. Nu var det nog inte den svårigheten som SVT syftar på utan man verkar vilja ge bilden av Sverige som inskränkt, inhumant och otidsenligt. Enbart i SVT Edits tweets första mening avslöjar man en agenda, alternativt beror SVT:s text/presentation på att man in följt med i drogdebatten som trots allt är har intensifierats en hel del de senaste åren. Igen, debattintensiteten har ju sedan 60-talet gått i vågor.

Jag uppmärksammades på programmet av att förgrundsgestalten för den svenska liberaliseringsorganisationen FTR, advokat de Basso, RT:ade följande tweet:

svtcb0
Foto: Beskuren tweet, faksimil från twitter.

Tweeten visat att SVT-journalisten Johan Wicklén varit inblandad i programmet och han står omnämnd för research i eftertexterna. Mig veterligen har Wicklén följt drogdebatten sedan åtminstone 2014 så programmets påståenden om tystnad känns lite märkliga (sedan är vi många som skulle önska att politiker var mer engagerade, om än inte i att debattera för en legalisering…).

Fortsätt läsa ”Vinklade narkotikaprogram i SVT”

Om ”Sveriges drogpolitik har en preventiv effekt” samt ett par saker som stör mig i drogdebatten

svddebatt
Bild: Faksimil från SvD, 20190601

Debatten om vår narkotikapolitik har intensifierats de senaste åren. Det är i grunden bra eftersom jag tror att drogområdet/drogproblematiken behöver uppmärksamhet och att samtalet och debatten inom och om drogområdet kan leda till något bra. För att det ska bli bra krävs goda debattartiklar, gärna från ”båda sidor”. Jag stör mig visserligen på små saker här och där, och ibland på stora. Sedan skulle jag väl önska mig lite vassare debatter överlag, men men. Grunden till detta blogginlägg är en debattartikel från igår kväll som jag tycker är mycket bra och vass, mer om det nedan.

Den debattsida som blivit ledande inom aktuell drogdebatt är Svenska Dagbladets ”SvD Debatt” som har en särskild rubrik ”Den ifrågasatta drogpolitiken” där de samlar drogområdets debatter, åtminstone de som handlar om de droger som faller under narkotika-begreppet. Jag är inte helt förtjust i att SvD i beskrivningen av debattemat tar upp och gör koppling till dödstalen då, som jag skrivit tidigare, dessa har en koppling till en rad andra faktorer än narkotikapolitik. Och jag är inte helt förtjust i att SvD skriver ”Samtidigt hävdar många forskare, politiker och organisationer att den hållningen [repressiva drogpolitiska linjer som bygger på nolltolerans mot allt narkotikabruk] skördar fler liv än vad den räddar.”.

Det är förvisso sant att en del hävdar det, men det finns många forskare, politiker och organisationer som är kritiska till en liberaliserad drogpolitik och som inte håller med om att det finns ett kausalt samband mellan just restriktiv drogpolitik och höga dödsfallstal. SvD:s ingress har en vinklad underton, vilket i och för sig är ett tidens tecken då allt fler journalister och andra opinionsbildare har svalt den diskurs som så framgångsrikt lanserats av kritiker av vår narkotikapolitik med mer eller mindre uttalad drogliberaliseringsagenda.

Fortsätt läsa ”Om ”Sveriges drogpolitik har en preventiv effekt” samt ett par saker som stör mig i drogdebatten”

De bortglömda

aldrebank
Foto: Craig Dennis

Ibland ser jag dem från mitt fönster, de som går med lite svajig och instabil gång. De ser ut att vara i 50-70-årsåldern och jag drar mina slutsatser att det förmodligen antingen handlar om fd amfetaminister eller fd alkoholister. Båda drogerna har ju sina effekter bland annat på koordinationsförmåga och balans. Men det kan ju även vara någon som är påverkad just nu, det är lite svårt att se skillnaden, inte minst på håll.

Ibland möter jag dem på gatan eller i livsmedelsaffären, då är det lättare att se de slitna ansiktsuttrycken där år av missbruk har satt sina spår. Ibland ser jag dem på någon bänk nära där jag bor eller inne i stan. Det känns som de blir fler, eller så kanske jag bara ser dem oftare nu, men tydligen syns det även i statistiken att ”äldre” personer med missbruksproblem blir allt vanligare.

Fortsätt läsa ”De bortglömda”

Om FMN. Allting har en ände utom korven…

Rubrikens ordspråk tillhör kategorin ”sånt jag alltid hört med aldrig förstått på mig på” och dessutom stört mig på då det är osakligt. Jag kan komma en massa andra saker som inte ingår i allting som enbart har en ände. Förmodligen handlar mitt störande på ordspråket om ”AST-effekter” (dvs effekter av min autismspektrumtillstånd-diagnos).

Det är mycket som är annorlunda för någon med AST jämfört med en neurotyp person. Under våren har jag fått gå först en ”grundkurs” om vad AST innebär (något jag efterfrågade hos landstinget redan 2015) och sedan just nu en kurs inom AST och relationer. Det blir många aha-upplevelser (aha, är det därför det är så här!) och mycket igenkänning då kurserna bygger på en mix av kunskapsförmedling och berättelser från alla deltagarna. Förhoppningsvis leder kurserna till att jag kommer att bli bättre på att hantera AST:s ”utmaningar”. Samtidigt skulle jag önska att det var obligatoriskt för alla som interagerar med personer som har en AST-diagnos att gå en grundkurs. Så mycket saker skulle bli enklare då, så många onödiga kränkande ”skärp dig” + ”bete dig inte som ett barn” skulle kunna undvikas då, det har jag ett väldigt aktuellt exempel på…

Fortsätt läsa ”Om FMN. Allting har en ände utom korven…”