De bortglömda

aldrebank
Foto: Craig Dennis

Ibland ser jag dem från mitt fönster, de som går med lite svajig och instabil gång. De ser ut att vara i 50-70-årsåldern och jag drar mina slutsatser att det förmodligen antingen handlar om fd amfetaminister eller fd alkoholister. Båda drogerna har ju sina effekter bland annat på koordinationsförmåga och balans. Men det kan ju även vara någon som är påverkad just nu, det är lite svårt att se skillnaden, inte minst på håll.

Ibland möter jag dem på gatan eller i livsmedelsaffären, då är det lättare att se de slitna ansiktsuttrycken där år av missbruk har satt sina spår. Ibland ser jag dem på någon bänk nära där jag bor eller inne i stan. Det känns som de blir fler, eller så kanske jag bara ser dem oftare nu, men tydligen syns det även i statistiken att ”äldre” personer med missbruksproblem blir allt vanligare.

Fortsätt läsa ”De bortglömda”

Annonser

Harm reduction eller drogfrihet som mål?

Det finns enligt mig ett par trender/uppfattningar som jag menar har varit och är förödande för drogområdet, i Sverige och internationellt. Jag vill hävda att de har en inte oväsentlig del i att dels narkotikadöden ser ut som den gör och dels att antalet med problematisk droganvändning (dvs antalet personer i missbruk eller beroende) ökar.

Den första (utan att betyda rangordning) trenden är medikaliseringen, och med det menar jag dels fokus på substanserna i sig och dels fokus på att använda eller hitta läkemedel som kan behandla/bota beroendeproblematik. Ett exempel på substansfokus är att Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vad som är så kallad ”evidensbaserad” beroendevård är indelade efter substans, ibland finns det viss grund för det men på ett övergripande plan gör det inte det utan skapar i stället problem. Ett annat exempel är  ”medicinbiologen” David Nutts omtalade och omtvistade rangordning av substansers skadeverkningar, vilket kan ge ett intryck av att viss narkotika är så mycket säkrare/bättre än annan i stället för att all narkotika har skadeverkan som kan betyda allt från förstört liv till död på ett eller annat sätt.

Beträffande den andra delen, läkemedelsbehandling, brukar den ofta sorteras in under ”harm reduction” (skadelindring/skademinskning), som jag även ser som en andra trend, så det är dubbelt upp för läkemedelsbehandling. Mer om det nedan. Den tredje trenden är liberalisering, med allt från legalisering och avkriminalisering till normalisering av narkotikaanvändning. Och så den fjärde trenden som handlar om ”förenkling” (har inget bättre ord för det) där det ingår allt från att även svårare problematik ska behandlas ska i hemmamiljön/öppenvård i stället för på behandlingshem (där ekonomi är den egentliga drivkraften även om det ibland döljs under påståenden om att man behöver lära sig leva utan droger där man ska leva sedan) till att vem som helst utan större utbildning kan ha bestämda åsikter om området som tas på allvar. Till det senare kan man även föra överdriven och onyanserad ”brukare vet bäst”-inställning, men så är det sällan även om vård etc självfallet ska lyssna på tankar och önskemål.

Fortsätt läsa ”Harm reduction eller drogfrihet som mål?”

Om SKL:s förslag att avkriminalisera och SVT:s artikel om det

I december 2018 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting ett dokument kallat ”Handlingsplan mot missbruk och beroende – tidig upptäckt, tidiga insatser, stöd och behandling för personer i åldern 13-29 år”. Pressreleasen gick ut den 18 december:

sklplan1

Det som är lite komiskt att förutom titeln på dokumentet, och förutom rubriken på pressreleasen, och förutom att dokumentet innehåller 301 förekomster av ordet ”missbruk” så innehåller även dokumentet följande avsnitt:

sklplan2

Man kan ju fråga sig, om ordet missbruk nu är så stigmatiserande, varför använder SKL det själva så frekvent i ett dokument på totalt 70 sidor och 7 gånger i en kort pressrelease – och varför döper man handlingsplanen med det ordet? Det är lite ”otur när man tänker” över det hela, eller så är det populism eftersom det finns en trend inom drogområdet att man inte ska använda ordet missbruk eftersom det påstås vara just stigmatiserande.

Dokumentet i sig är dock intressant. Det innehåller 43 åtgärdspunkter. Jag ska återkomma till dokumentet vid tillfälle, om jag får tid och energi till det. Det som intresserar mig nu är en annan sak.

Fortsätt läsa ”Om SKL:s förslag att avkriminalisera och SVT:s artikel om det”

Colorados rapport om effekter av cannabislegaliseringen

Det har börjat dyka upp olika ”utvärderingar” av legaliseringen av cannabis i Colorado. I det sammanhanget är det inte oväsentligt att ha i åtanke att legaliseringen i Colorado började med införandet av ”medicinsk marijuana”. År 2000 blev det, om man fick ett intyg (”card”) från en läkare, lagligt att inneha 2 ounces (56 g) cannabis/marijuana och 6 cannabisplantor. Det har riktats en hel del kritik mot att det varit mycket enkelt i USA att få ett ”medicinsk cannabis”-intyg (se vidare t ex genom att googla ”medical marijuana card easy”).

År 2010 kommersialiserades den medicinska cannabis-marknaden med butiker som säljer till den som har ett intyg. Utvecklingen av antalet ”medicinska” användare i Colorado har sett ut så här, effekter av kommersialiseringen är enkel att se:

colmedcard

 

År 2014 togs nästa steg då vanlig (ibland kallad rekreationell) användning av cannabis legaliserades och kommersialiserades. Det innebär dels försäljning i särskilda affärer och dels att individer över 21 år kan inneha 28 gram cannabis och 6 plantor.

Nyligen publicerade Colorado ”Department of Public Safety,
Division of Criminal Justice” en rapport (PDF) hur det har gått med en del parametrar. Det handlar bland annat om hur användningen och kriminaliteten har utvecklats. Nedan redogör jag för några faktorer som jag tycker är viktiga.

Fortsätt läsa ”Colorados rapport om effekter av cannabislegaliseringen”

Den oärliga narkotikadebatten

Vill man vara lite slarvig kan man säga att kritiken mot svensk drogpolitik under en tid mest präglats av en persons hetskampanjer mot individer och organisationer, åtminstone i bubblan sociala medier, mer om det (igen) nedan på förekommen anledning.

Den senaste veckan har dock mer gått i oärlighetens namn. Så kanske genomgår den drogliberala sidan en utveckling, åter igen med viss tillspetsning, från hets till lögn.

Fortsätt läsa ”Den oärliga narkotikadebatten”

Om detta med fakta i drogdebatten

ratkakaDen liberalt profilerade debattören Mattias Svensson skriver i en ledare i dagens BLT om detta med fakta (eller kanske ska det vara ”fakta”) i drogdebatten.

Ledaren med rubriken ”Råttan i haschkakan” utgår från en artikel i BLT där en enhetschef inom socialtjänsten i Karlskrona intervjuas. Ingressen till ledaren lyder:

”Vandringsmyter och skräckhistorier har länge varit en del av den svenska narkotikapolitiken. Sannolikt till större skada än nytta.”

Artikeln Mattias Svensson skriver om är tyvärr bakom betalvägg men har rubriken ”Cannabis är farligare än alkohol” för den som vill ge BLT en google-träff. Intervjun visar på en del faktamissar och Svensson inleder sin kritik mot enhetschefen genom att raljera med att denne säger fel i intervjun och förväxlar Colorado med Kanada (såvida det inte är BLT-journalisten som skriver fel…), förmodligen eftersom det skrivits en del om den kommande cannabislegaliseringen i Kanada.

Fortsätt läsa ”Om detta med fakta i drogdebatten”

Ett destruktivt debattklimat skadar drogområdet

Drogområdet, narkotikapolitik och relaterad socialpolitik etc, är som jag ofta påtalat (för mestadels döva öron som det verkar) ett komplicerat område. Det är många som vill förenkla det, antingen för att det passar deras agenda eller för att de inte begriper bättre.

Det man kan hoppas på om man är optimist är att det ska finnas ett debattklimat som gör att dessa frågor kan vridas och vändas på och olika åsikter debatteras för att förhoppningsvis nå ett så bra, ett så humant, resultat som möjligt givet komplexiteten.

Jag har de senaste åren stört mig allt mer på samtalstonen/-klimatet på drogområdet, och som vanligt känns det som att jag är rätt ensam om det även om det finns en och annan som reagerar och tänker som jag. Jag har skrivit om detta tidigare, och jag kommer förmodligen göra det igen.

Fortsätt läsa ”Ett destruktivt debattklimat skadar drogområdet”