Bok: Min självbiografi

Min självbiografi ”Smålänning, civilekonom, försäljningschef, alkoholist & ‘Jävla narkoman’” skrev jag med några syften:

 

1. dels ville jag komplettera de självbiografiska böcker som skrivits om beroendeproblematik. Min åsikt är att dessa allt för ofta fokuserar ytliga faktorer och med ett skimmer av vålds- och kriminalitetsromantik. Eftersom majoriteten av individerna med beroendeproblem inte har denna bakgrund var det viktigt för mig att delge en annan berättelse.
2. dels ville jag beskriva en annan väg in i beroende än den som i allmänhetens ögon ofta är rådande utifrån fördomar om ”strulig uppväxt där man tidigt kunde se varåt det barkade”. En stor andel av individerna med beroendeproblem inte har denna bakgrundsbild, varför det var viktigt att kunna beskriva hur det som på ytan kan se framgångsrikt ut kan dölja ett begynnande djupt och destruktivt användande av såväl substanser som ”beteenden”.
3. dels ville jag ge läsaren en möjlighet att själv dra slutsatser om hur beroende kan etableras av biologiska, sociala och psykologiska faktorer utan att skriva läsaren på näsan exakt hur min livshistoria kan relateras till dessa teoretiska perspektiv (tyvärr lyckades inte det så bra som jag hade tänkt, i ”nästa version” får jag skriva läsaren på näsan mer).

 

Boken fick aldrig någon uppmärksamhet men det har kommit ett antal kommentarer som jag återger nedan:

---

 

Mail från en läsare som gick i en parallellklass under grundskolan:

Nu har jag läst ut din bok på bara några dagar. Väldigt bra skrivet och intressant läsning, det var som man var med…..

Jag höll tummarna för dig hela tiden. Du har haft det väldigt tufft, men vilken begåvning du har, och vilken kämpe du varit och är…

Kände igen lite av vad du berättade, kommer ihåg dig som en tyst kille som var ”plugghäst” o kunde allt. Kommer även ihåg lucianatten när du var skitfull och ramlade i granen på torget. Gymnasiet inte så mycket eftersom jag var en ” B-säckare”. Vi hade bara eng och sv i A: byggnaden!!!

Jag tycker du är en stark person som lämnat ut ditt liv till oss andra. Det är bra!! ( oftast då förstår man bättre ) Men är svårt att sätta sig in i vissa saker som man ej varit med om själv.

 

---

Läsarrecension via mail:

Hej Magnus,
har precis läst ut din självbiografi.
Vill tacka för en stor läsupplevelse.

Vilken fighter du måste vara och vilken styrka…!
Blev väldigt berörd av din berättelse, den både inspirerar och ger kraft.

Önskar dig allt gott.

Ywonne

 

---

Läsarrecension via mail (även publicerat på bloggen):

Berättelsen kan tyckas vara ännu en iteration av det man tidigare läst och hört – en persons fall och återgång till samhället. Men är annorlunda i den mån att Magnus under nästan hela resans gång, utåt sett framstår som en mönstermedborgare: En väluppfostrad son, flitig student och senare en framgångsrik och välavlönad försäljningschef inom IT-branschen.

Hans liv, som närmast kan beskrivas som en bergdalbana av hopp och förtvivlan, kantas av – som tidigt framkommer i boken – en känsla av otillräcklighet och självförakt, som manifesteras i känslan av att han var oönskad, av att han aldrig borde ha fötts. Ironiskt nog är det också just detta som driver både hans framgång och det självdestruktiva beteendet.

Författaren använder sig av ett ganska avslappnat språkbruk, vilket gör att händelserna i boken känns än mer genuina. Det som jag dock tycker är bokens största avigsida är dess stundtals bristande grammatik, och i viss mån en del formuleringar som dessvärre på sina platser bryter flödet.

Trots detta vägs det upp av stunder då det blir svårt att hålla tillbaka tårarna, och andra stunder då man inte känner något annat än ilska när Magnus beskriver myndigheternas, läkarnas och i förlängningen även samhällets orättvisa behandling.

Sammanfattningsvis tycker jag att boken är mycket läsvärd, eftersom den ifrågasätter och samtidigt mångfacetterar den klassiska synen på missbruk. En varm rekommendation till personer verksamma inom och kring missbruksvården, samt till andra intresserade av frågan.

 

---

Kommentar om bloggen från Johan Nordgren/Drogsociologi.se:

”Jag läste självbiografin härom veckan och tyckte den var fantastiskt bra! Den ”nakna” inblicken berör en djupt och visar så tydligt att det finns enormt mycket att förändra inom missbrukarvården. Kan bara hoppas att den finner sin väg till alla som arbetar inom behandling.”

 

---

Mail från läsare:

”Jag har läst din bok. Jag bor i örebro precis som du och hittade boken på biblan, boken är verkligen läsvärd men synd att den inte korrekturlästs tycker jag. Jag känner igen mycket av det du beskriver med dina myndighetskontakter här.

Jag hoppas att många läser den.”

 

---

Institutionschef för behandlingshem (SiS):

Först tänkte jag, oj vad han går in i detalj. Men man fastnar och vill hela tiden höra mer och mer. Texten är så ärlig, den är både intressant och fängslande.

 

---

Mail från läsare:

Gripande, skakande, stark.

 

---

Annieellen.se:

”i ”Smålänning, civilekonom, försäljningschef, alkoholist & jävla narkoman” får du känna efter själv, skratta gråta eller bara låta dig slukas – ingenting är förutbestämt. Ingenting. Och jag kan säga som såhär: jag har gjort allt det där – jag har gråtit och skrattat om vart annat. Om vart annat, från det att boken startar i Tranås där Magnus växte upp, till det att den avslutas i Örebro när han är vuxen, har den väckt mer känslor hos mig än vad någon bok på många år gjort. Den här boken borde vara obligatorisk för alla att läsa, vare sig vi delar delar av hans öde eller är helt nya på missbruksområdet, det här är starkt!”

 

---

Mail från en läsare:

”Överlag tycker jag att boken är stark. Den var lätt att läsa. Du har ett skönt språk. Jag gillar den råa atmosfären. Och då syftar jag inte på orden i sig utan på att texten känns spontan och ärlig. Det är inget fjollande med formuleringar. Det är skönt. Det kan bli jobbigt med folk som är för nödiga på att verka litterära. Speciellt om de inte har talang.

Din berättelse är rätt outhärdlig. Jag blir förbannad som läsare. På att samhället är så sofistikerat, civiliserat iskallt för människors öden. Passar man inte in i mallen är man inte värd ett skit. Och den mallen ser olika ut, förstås, men den är lika obarmhärtig oavsett om det handlar om kyrkan, Handels eller soc. Alla har sina spelregler och anpassar man sig inte och underkastar sig, då jävlar.

Jag uppskattar att du inte skriver mig på näsan som läsare. Du definierar inte vad jag ska tycka, men du har åsikter. Jag känner mig dock inte tvingad att dela dem för att fortsätta läsa. Du försöker inte fjäska eller leda in mig på känslomässiga spår som jag inte bett om. Kort och gott respekterar du mig som läsare, min integritet och min intelligens.

Du använder inte speciellt stora ord, varken om dig själv eller om andra. Men den bild som jag får är en person som har ett psyke som en Belgian Blue. Har du bestämt dig för att fixa nåt så gör du det. Oavsett om det handlar om att sälja eller supa. Shit, vilken målmedvetenhet!”

 

---

”Det är en tung bok, med känslan att här finns en pojke, en yngling och slutligen en man som så gärna vill passa in och få bekräftelse. Ständigt sökande efter rätten till att ha blivit född.”
Smålands-Tidningen 110404

 

---

Statsvetare Fil Dr Björn Johnson på Stardusts blogg:

Smålänning, civilekonom, försäljningschef, alkoholist & ”jävla narkoman” är en personlig, självutlämnande och läsvärd bok.

Den är utgiven på eget förlag och hade vunnit på en noggrann språklig genomgång, för tyvärr finns en hel del korrekturfel, vilket skämmer helhetsintrycket. Det är synd, men låt det inte hindra er från att läsa boken.

Den ger en annorlunda bild av drogmissbruk jämfört med de vi är vana vid från medierna, men framför allt erbjuder den gott om kritiska illustrationer av missbrukarvårdens problem med köer, knappa resurser och bristande samverkan. Den visar också på det dåliga bemötande personer med missbruksproblem ofta får av okunniga myndighetspersoner.

 

---

Boken säljs inte längre, den finns dock bl.a. på dessa forskningsbibliotek och dessa kommunbibliotek.